Det här är ett ämne med många dimensioner. Låt oss bryta ner det. Men först: credit where credit is due. Jag hörde det för första gången i världens enligt min mening bästa TED talk: ”The art of being yourself” av Caroline McHugh (https://www.youtube.com/watch?v=veEQQ-N9xWU). Har du inte sett det, se det!
Vi gör det pedagogiskt och börjar med den sista delen: ”Think of yourself less”. Just detta är en av grundpelarna i det jag rådger kring. Att experten ska tänka mindre på sin egen expertis och mer på kundens behov. Jag fattar att det är svårt – speciellt om experten är nördigt passionerad för det hen gör, och brinner för att dela med sig. Och ju “nördigare” och mer insyltad experten är i sin expertis desto större blir avståndet mellan den egna nivån av expertis och kundens förförståelse. Såvida inte man hela tiden påminner sig själv om att ”tänka på sig själv mindre”. Eller – med andra ord ”tänka på kunden mer”. Jag råkade ut för en situation nyligen där experten trodde att denne var tvungen att ge all sin expertis till kunden hela tiden. Men faktum är att om man lyckas portionera ut sin expertis i lagom stora bitar för kunden, så blir slutresultatet bättre. En del i att tänka mer på kunden är att göra det lättare för hen att förstå det man pratar om.
Och det där med att ”don’t think less of yourself”? Jag har tidigare pratat om den inre kritikern. Att de allra flesta av oss har en. Att vi ibland känner att vi måste bevisa för kunden att vi verkligen har koll på läget och har mandat att leverera det vi gör. Då slänger ofta allt vi kan på kunden på en gång. Eller att vi jämför oss med andra, som kanske i våra ögon kan mer. Eller att de standarder vi sätter på oss själva gör att vi per automatik börjar se oss själva som mindre värda.
Det kommer alltid finnas någon som kan mer. Har kunden valt dig, så är det för att kunden vill ha dig, och ingen annan. Just kanske för att du har tänkt på dig själv mindre.
Jag har tidigare delat med mig av att jag inte har en inre kritiker, utan en inre ”inspektör och kvalitetskontrollant” som är nöjd om jag har gjort det bästa jag kan med de förutsättningar jag har. Detta får till följd att jag inte tänker ”less of myself, inte jämför mig med andra eller känner ett bohov att förminska mig själv. Det är en bra strategi som jag önskar att fler anammar. Det är också det som jag tror gör det lättare att ta sig själv till nästa nivå. För att konsekvensen av att förminska sig själv är att man inte vågar ta det där nästa steget som man skulle vilja… Det är synd, och i de flesta fall helt onödigt.
Behöver du hjälp med både ”don’t think less of yourself” och ”think of yourself less” – hör av dig.
Båda bilderna: Nadja Sjöström